Så igår var premiären! Bättre än genrepet (men det kan ha berott på publiken och stämningen tror jag nog.)
En publik på niotusen. :)

Dagen började med att systeryster och jag åkte buss in till stan, åt frukost på Fräcka Fröken och sedan tog vi tåget till Linköping. Det var inte svårt alls att hitta till Stångebrofältet. Jag var lite orolig för det men dels var det jättenära och jättebra skyltat (Till Cloetta Center i alla fall, men det är ju typ samma).


Där köade vi i typ en timme (Satt och köade så ingen fara där) och när vi kom hann vi få band. Banden ger, för er som inte vet, inträde till en fålla som de har satt upp närmast scenen. Åttahundra personer fick plats i den, och det är såklart för att man inte ska behöva stå och hålla sin plats i väntan på Winnerbäck, huvudattraktionen. Så då kan man gå runt, lyssna på de andra, äta och gå på toa och lite så. Mycket bra idé av dem! Även om banden inte fanns skulle jag nog inte stå och hålla min plats i en evighet, men nu visste vi ju att vi skulle hamna rätt nära scenen, och det är ju det bästa :) Vi väckte också Fredrik Reinfeldt.


Efter att vi hade lyckats få band gick vi för att kolla runt lite, och äta lite. Fishandchips blev det för oss båda. Mycket bra idé det också, så blev energierna på topp!


Vi lyssnade också på Love Antell, Dundertåget (kunde jag ha varit utan), Laleh. Och Melissa Horn! Henne hade jag sett fram emot och hon var väldigt duktig hon med!


Och tillslut kom Winnerbäck ut på scenen. Även fast jag visste vilka låtar som skulle komma så var det superbra! Och nu är det inte hemligstämplat längre så. Han började med att stå på scenen med sin gitarr och sjunga några låtar helt själv. Sen mitt i en låt, när refrängen kom, började bandet spela och skynket som de hade hängt upp föll, lampor började lysa, som ett stort "pang" blev det. Underbart.


Några av låtarna var Kom Änglar, Från kylan in i värmen, Elegi, Elden, Kom ihåg mig. Jag blir lyrisk bara av att tänka på det :) Men jag förstår inte riktigt dem som orkar med att gå på alla konserter. Visst, jag skulle nog kunna tänka mig en till, men alla? Nja..


Jag hoppas också att Ida blev glad, hon ringde lite då och då och lyssnade via telefonen. Jobbade och kunde inte gå, så en liten konsert fick hon ändå :)

Och hela spektaklet avslutades med mycket tryck i låten, och fyrverkerier! De var jag dock inte beredd på men vilken avslutning! Den kunde inte ha varit bättre.


Sen fick vi åka med snälla Jonatans föräldrar hem. :) Och så var det bara att varva ner och gå och lägga sig. :D