Bra att hela mitt förra inlägg består av en rubrik. Finfint. Verkligen. Inlägget måste ha försvunnit på vägen, och nu kommer jag inte ihåg alls vad det skulle ha handlat om, förutom att Johan och jag var på massage och att det var bra.

 

I alla fall, igår åkte vi buss i fjorton timmar ungefär, för att komma fram hit till Huanchaco. Innan stannade vi i en liten håla typ på stranden, där brände jag mig i solen i knävecken, så jag har svårt att gå utan att det gör ont. Där fick jag också mer myggbett (och kanske sandloppsbett) än jag någonsin har haft, så min arm kliar sönder. Och mina ben. 

 

Vi kom hit till Huanchaco igår kväll vid klockan halv tio, Johan och jag har ett eget rum. Vi vet inte riktigt vad det kostar för Marco var lite luddig när han pratade om det men det är rätt värt. En egen säng, egen dusch och toalett. Och att få sova själva! Lyxigt. Idag skulle vi åka till Chanchan, en lerstad (äldre än inka) men vi mår inte så bra i våra magar så vi hoppar över det och tillbringar förmiddagen här på rummet istället. Kanske att vi tar en liten promenad och hittar en affär att bunkra upp med vatten och snacks (för bussresan, det behövs verkligen!) i. 

 

För några dagar sen när vi åkte så var vi så högt upp på ett berg att om man tittade ner över kanten såg man moln, Neråt alltså. Det är ganska högt upp. 

 

Imorn ska vi ha ännu en jättelång resdag, säkert längre än den igår för att komma fram till Lima. 

 

Det är väggupp överallt, till och med på motorvägar (men det är väl för att ingen ska åka över bergskanter och så) och jag gillar inte att det står kors utmed vägkanterna lite här och där. Men jag känner mig trygg när vi åker i alla fall för vi har ju trots allt svenska chaufförer!

 

Nu vet jag inte vad jag ska skriva. Har inte så stor lust att blogga för tillfället, det har inte hänt så mycket egentligen. Vi hörs :)